Söndag och första advent, och världens snöstorm utanför fönstret när jag vaknade imorse...
Vad är det frågan om?
Det måste vara någon som har missuppfattat något nånstans, för så här mycket snö ska det inte vara i november. Januari möjligtvis, men inte november!
Men vad göra, inte går det att sitta inne hela dagen och bli totalt insnöad (lite insnöad är nog bra att vara ;))
Det var bara att ge sig ut och skotta... och skotta... och skotta...
Den förbannade snön tog ju aldrig slut, lagom när jag kom ner till brevlådan hade det snöat igen uppe vid förrådet. Och då ska det tilläggas att det är inte långt däremellan... Och Martin som också var med och skottade, han försvann någonstans på baksidan och jag har inte hittat honom än, bland drivorna...
Grävde fram lite ljuslyktor som jag lämnat på plattorna i höstas och hoppas på att jag kom ihåg alla. Men men, det som göms i snö... Och visserligen har jag kanske ljuslyktor så det räcker i alla fall, så det kanske inte gör något om några försvinner i snön...
Att bygga hus så här i vintertid är också en mycket givande upplevelse om man eftersöker upplevelser som ger magsår och huvudvärk... Nevars, så farligt är det inte, men det övergår mitt lilla förstånd hur kommuen ska kunna hitta vår tomt när dom ska märka ut var huset ska stå nästa vecka, och i nästa steg hur grävaren ska hitta dessa markeringar när det om några veckor är dags att börja med grunden! Jag lovar att husbygge verkligen sätter behärskningen av kontrollbehovet på prov och ni som känner mej vet att jag i vanligt fall är försedd med att ganska stort sådant. Detta kommer att bli en prövning för mej ;)
Tur att jag under helgen har sysselsatt mej med annat. Bland annat sålt köksbord, pyntat till advent, gått på loppis och haft mycket trevliga gäster på middag.
Vega gillar snön lika lite som matte...
Hoppas ni har haft en mysig första advent!
Och så här när alla nu väntar på Jesus kanske det passar att avsluta med:
Frid vare med er