... och det har hänt ungefär ingenting, vad gäller husbygget iallafall. Och inget annat knappt nämnvärt i övrigt heller för den delen. Bortsett från den lilla detaljen att bilnyckeln låg kvar på byrån i hallen imorse. Det skulle kunna innebära att Mr L fått spel och sprungit till jobbet sisådär 3,5 mil bort i minusgrader av egen fri vilja. Det skulle kunna varit det, men det hade ju både varit dumt och kallt! Vilket inte brukar hindra honom i vanliga fall i och för sig, men nu var det inte så...
Efter den tanken gick jag tillbaka och tittade om han låg kvar i sängen, vilket också hade varit mycket märkligt, eftersom jag borde ha sett honom, han är ju inte direkt liten. Men eftersom jag inte brukar vara helt normal någonsin och än mindre när klockan är tidigt på morgonen så kan man inte så säkert veta.
Ja, han var inte där iallafall...
Det va inte en glad man som svarade i telefonen när jag ringde för att höra om han trollat bort sig själv, det var en ganska bitter man... Det var min man det! Tur att han inte är så jämt!
Bilen startade inte klockan fem heller och nu står den ungefär 3 kilometer bort och tinar upp i hopp om att få rulla ut på vägen igen imorgon!
När jag satt i bilen och blev bogserad till dess sovplats för natten slog det mej:
När det här hände förra året (ja, det har hänt förr, börjar tro mer och mer på ordspråket: köp Peugout så får du gå) då tänkte jag, det skulle vara bra med garage, för det är lite bökigt att behöva bogsera bilen till garage varje gång den inte behagar att starta. Tacka vet jag HEJ 043, det var en bil man kunde lita på!
Så nu ska vi bygga garage, ett stort med massa gosig isolering till bilen så den kan sova gott på nätterna! Kanske ska vi till och med sätta in en braskamin, för det verkar vara en kinkig bil vi fått på halsen, men så är han ju fransman också!
Tack och godnatt!
/ I